Jag blir ofta förundrad över mina föräldrar Birgit och Rurik Ranckens progressiva tankar när det gällde världens ändliga resurser redan på sextiotalet. Vi som föddes under efterkrigstiden, som var barn till föräldrar som föddes under mellankrigstiden, har bearbetat vår krig- och klimatångest på olika sätt under våra liv. Vi har också kämpat på för att stöda våra barn i deras ångest och oro. Nu är det våra barns generation som bemöter och stöttar dagens barn i deras klimatångest och oro.

Min dotter Hannah har i en kollektiv process skapat en barnbok om klimatkrisen. Jag är så glad över hur på ett livsbejakande och kreativt sätt Hannah och medförfattarna Carina Frondén och Ida Berg och illustratör Jenny Lucander med hjälp av barn och deras frågor och tankar skapat en fin bok om ett svårt och ämne att prata med barn och unga om.