Insändare publicerad 23.8 2013 i HBL.

Tack Peter Al Fakir (19.8 2013) för din viktiga artikel om ett alltför lite ifrågasatt äktenskap mellan Yle och Evangeliska Lutherska (ev. luth.) kyrkan. Jag har själv påpekat detta vid olika tillfällen tidigare både i Vega och i feedback till Vega. Andaktsprogrammen råkar ofta komma när jag har radion på, dvs troligen på bästa sändningstid. Tur nog har jag idag ett val, förutom att byta inhemsk kanal på min radio kan jag lyssna på National Public Radio (NPR) eller Sveriges Radio som jag upplever som oberoende Public Service) på datorn.

ILLUSTRATION HBL

Förvaltningsrådets ordförande Ilkka Kantonen menar att de kristna andakterna är en del av den finländska traditionen och livsstilen.  En sådan attityd och den ställning Yle tagit i frågan beskrivs väl av Al Fakirs uttryck ”som om inget hade hänt”. Det finländska samhället har förändrats men Yle går på i ullstrumporna som om inget förändrats sen den första radiogudstjänsten på 1920-talet några år efter att den första radiostationen grundades i USA då 98 % av befolkningen i Finland hörde till ev. luth. kyrkan.

Om det kristna utbudet är en naturlig del av public service kan diskuteras men enligt mig är en viktigare diskussion (jag kan ju stänga av radion) varför Vega inte erbjuder andra livsfilosofiska program. Varför har kyrkans (märk singularis = ev. luth.) central för det svenska arbetet (KSCA) ansvar för innehållet i Yles livsåskådningsprogram? Morgon-, aftonandakt, andrum och gudstjänster produceras av ev. luth. kyrkans godkända kristna församlingar. Samarbetet med KSCA är unikt, säger Carin Göthelid. Ja, för att andra länder erkänner att samhället förändrats. Vi lever tur nog idag i ett samhälle där vi har rätt att välja livsåskådning och public service ska spegla detta samhälle och inte ett samhälle där befolkningen blir tvångsmatad (och tvångsdöpta). En ideologi skall inte ha företräde när det är fråga om public service som Oras Tynkkinen säger i artikeln. I rundradiolagen står det endast att Yle ska ”tillhandahålla andakter” och inbjudningar har tydligen inte hittills gått ut till andra trosinriktningar.

Jag har svårt att förstå att svenska Yle idag lever upp till reglerna angående objektivitet och mångsidighet bara för att Yle Fem ibland visar program med en ”öppnare syn på andlighet”, som Göthelid påstår. Medan vi väntar på en lag som speglar vårt finländska samhälle idag behöver inte Vega låta KSCA ensam tolka Yle-lagen eftersom resultatet blir gudstjänster 3 ggr per dag. Istället kan Yle skapa en obunden grupp som verkligen håller sig till dess etiska regler och inte sänder ”program eller innehåll som finansierats av företag eller samfund som verkar i den branschen som behandlas i programmet”. Förstår jag den regeln rätt så strider Yles agerande mot dess egna etiska regler.

Eftersom tiden verkligen förändrats och en allt större del av Yles och Vegas lyssnare inte hör till den ev. luth. kyrkan tror jag att en sådan oberoende grupp skulle kunna producera ett brett utbud av filosofiskt inriktade program och livsåskådningsprogram. Program där frågorna diskuteras både mera allmänt men också personligt, om allmänmänskliga upplevelser och livsfilosofi, som korta versioner av Sommarpratarna, Samtal om livet eller NPRs serie This I Believe såväl som program som mera allmänt tar upp filosofiska frågor typ Filosofiska rummet på P1 i Sveriges. Flera kulturprogram som Gungerd Wikholms Vandringens filosofi som gick i repris under sommaren skulle även fördjupa och bredda Vega som kanal.

Kära Vega något har hänt sen 1920-talet: 2012 hörde ca 76 % av den finländska befolkningen till den EvL kyrkan och vi kan idag välja att lyssna på (konkurrerande) radioprogram från hela världen. Det är just därför denna diskussion är så viktig. Yle och Vega ni måste hänga med för att vi inte ska överge er helt och sluta knäppa på IRL radion!