När jag följer med nyheterna och ser våra dagars förintelser av folkgrupper kan jag inte förstå att vi inte kommit längre än vi har när det gäller allas lika värde till existens på vår jord. Inte kan jag heller undvika att märka vissa skrämmande strömningarna i samhället idag som påminner om 30-40-talets Europa. Jag tror att vi genom kulturupplevelser kan höra ekon från historiska händelser som det är nyttigt att påminnas om just för att vi – fast vi är uppkopplade och uppdaterade hela tiden – ofta är frånkopplade från dagens folkmord och brott mot mänskliga runt om i världen rättigheter rent emotionellt.

Nath Hong har skrivit den viktiga boken Occupied: Denmark’s Adaptation and Resistance to German Occupation 1940-1945. Jag väntar på att få hem en kopia snart.   Skolan kan göra mycket för att skapa medvetenhet hos barn och unga när det gälle demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter.  Genom att skildra historiska händelser genom någon persons levnadsöde. Jag håller tillsammans med min dotter Hannah på med ett undervisningsmaterial för historie- och samhällsundervisning. Vår tanke är att genom Inga Donner Solonevich levnadsöde skildra andra världskrigets många flyktingströmmar.  Varför var folk å flykt? Inga måste fly Finland för att hon gift sig med en rysk man som flytt Stalins Sovjet och senare Tyskland pga av Hitler. Hon säger: Ingen väljer ett liv på flykt! Hon trodde aldrig att hon skulle leva som flykting.

Forum för levande historia i Stockholm gör ett mycket viktigt jobb genom att erbjuda material och workshops för att hjälpa lärare bearbeta demokratiska frågor med elever och visa på människors lika värden genom exempel från historien men också genom att upmärksamma dagens brott mot demokrati och mänskliga rättigheter.

Inte bara inom skolan utan också inom kulturområdet kan man göra mycket för att ta fram frågor som berör demokrati och mänskliga rättigheter. Ekenäs filmfest visade vi filmen Hvidsten gruppen  och Simon och ekarna som båda skildrar några nordiska familjers kamp och öden i andra världskrigets skugga. Jag hoppas vi i år kan visa filmen Flyktingläger 360 grader där besökaren kommer rakt in i flyktinglägrets vardag genom en 30 minuter lång film som projiceras på väggarna i ett cirka 40 kvadratmeter stort rum. Plötsligt befinner sig besökaren sig  i Jamam, ett av de läger i Sydsudan dit hundratusentals människor flydde undan strider i grannlandet Sudan för ett par år sedan. Det är dokumentärfilmarna Peter Norrman och Anders Birgersson som har tagit sitt filmande ett steg längre på ett sätt som ska göra betraktaren mer aktiv.