Tyst gemenskap

Jag vandrar mot stationen vid 17-tiden och hinner ta en kaffe på Biograf Dagmar ett kvarter från Huvudbangården.  Där kan filmnörden supa in en gammal biografs atmosfär i lugn takt över en kopp kaffe. De har tom wifi. Hämtar mitt bagage och det visar sig att nattåget till Amsterdam redan är inne på bangården så jag kan gå rakt in i min sovkupé.

Skönt! Där sitter redan en tjej och läser och jag hälsar och hon hälsar litet skyggt tillbaka. Sen fortsätter hon läsa. Känner mig hemma i en tyst gemenskap och tar fram min tågroman.

Tåget rullar ut från en station i solnedgång – dunk, dunk, dunk – söderut. Vi har en omtänksam konduktör. Hen kommer och frågar om det passar att sätta ner bäddarna klockan 21 då den tredje passageraren stiger på i Kolding. Hen undrar också om vi vill ha kaffe eller te till frukost.

Jag…