Bromarfhemmet tittar fram mellan tallarna. Bild:  Göran Karlsson

Sparkrav i Raseborg gör att bland annat äldreboendet Bromarfhemmet liksom skolan i Bromarv  och sex andra skolor hotas av stängning.

– Det är jobbigt att vara Bromarvbo just nu, säger lokalpolitikern Göran Karlsson (SFP) till Yle Vega.

Jag tycker också det är jobbigt och dessutom pinsamt att vara Raseborgare just nu, det känns som att leva mitt inne i sagan om kejsarens nya kläder där makthavarna tyr sig till och tar råd av urusla rådgivare.

På samma gång som man drar in på service på alla håll i kommunen så uppmanar man på stora skyltar i infarten till stan, på nätet och i annonser att folk ska “Bygga bo i Raseborg“. Man lovar att:

“Raseborg har god service och bra trafikförbindelser. Hälsovården och undervisningen sköts väl.”

I dagsläget finns nog det nog mycket övrigt att önska! “Smarta” och dyra konsulter köps in för att locka folk till orten av en av stadens avdelningar medan en annan avdelning köper in konsulter som kommer med inbesparingsförslag som de ovan.

Detta okonsekventa och verkligt kortsiktiga beteende – att med  ena handen dra in den service man med den andra handen lovat nybyggarna och invånarna – är verkligen häpnadsväckande och tyder på både dåligt omdöme och dåliga rådgivare.

För så mycket vet konsulterna (och de som beställt in dem) att det ju inte är på grund av att orten profilerat sig som “kommunen med de många kedjebutikerna, stora shopping-centret, den undermåliga kollektivtrafiken, de stora skolklasserna och bristen på äldreboenden” som man får nya hugade invånare.

Vi som bor i Raseborg får ideligen å ena sidan höra hur otroligt rutten ekonomin är i vår kommun och å andra sidan att vi behöver nya invånare som betalar skatt och spenderar pengar i Raseborg.

Otaliga studier påvisar att det en liten ort som vår behöver är speciella pull-faktorer – ett begrepp lånat från migrationsstudier som beskriver vad som får folk att stanna kvar på en ort och nya att bosätta sig där. Just nu håller staden Raseborg på att dra in just den service och nedmontera just de strukturer som skapar en trivsam och fungerande ort med starka pull-faktorer. Inte alls märkligt är det därför att enligt Raseborgs invånare i EPSI Rating-enkäten 2015 är mest missnöjd i hela landet med den kommunala servicen.

Vad är då de pull-faktorerna som kunde få nya invånare att flytta in och de som redan bor här att stanna? 

Förutom närheten till naturen, skärgården och många andra grönområden så tror jag bland annat att de små unika butiker och lokala serviceföretag som finns inom gångavstånd från centrum är uppskattade, liksom närodlad och närproducerad mat, ett levande torgliv, mindre skolklasser och alternativ till den traditionella grundskolan liksom en välfungerande folkbildning, en lättillgänglig när-sjukvård, mindre äldreboende-enheter, ett rikt kultur- och föreningsliv,  bra och trivsamma bibliotek, barnvänliga utomhusmiljöer och pendelavstånd med tåg till Helsingfors och Åbo.

Så hur i all sin dar hittar staden dessa konsulter som kommer med allt annat än innovativa och lokalt anpassade lösningar? Jag kan inte motstå att i detta inlägg inkludera en av dessa konsulter i mitt blogginlägg. Peter Tanzer reflekterar över en hurdan stad Raseborg vill och borde vara i ett blogginlägg. Mig veterligen har han, liksom de flesta andra anlitade konsulter, aldrig bott i staden men säger sig veta rätt mycket om oss och vad vi behöver.

Tanzer beskriver i bloggen – efter att han rackat ner på alla oss “konservativa” som jobbar mot hans shoppingcenterförslag i Norra hamnen i Ekenäs – hur det går om vi inte får ett shoppingcenter just till hamnen:

Om man inte tillgodoser invånarnas behov finns det en risk att man blir mindre attraktiv och kan betraktas som en andra rangens bostadsort. Detta är inte fair mot en stad som har alla förutsättningar att lyckas.

Svaret på frågan ”Varför utveckling i Raseborg och Ekenäs” är därför både enkel och naturlig. Konsumenten och invånarna vill ha utvecklingen och de ledande aktörerna på marknaden, som ännu inte finns i Raseborg, har registrerat att så är fallet och vill tillgodose ett behov hos Raseborgs invånare.

Jag läser uppräknade ord som utveckling, aktörer, marknaden, behov, risk och senare i blogginlägget både innovativ, smarta lösningar och framtidsriktade koncept. Det är en skrytsam text han författat om en stor man med unika och innovativa lösningar med några varningar för hur det kan gå om vi inte litar på honom som konsult. Något som de flesta invånare inte gör eftersom hans förslag går ut på att staden låter en unik strandtomt exploateras för att bli något så allt ifrån innovativt som en shoppingmall. Tanzer har dessutom totalt missförstått vad ordet utveckling i bästa fall kan betyda. Jag utreder min definition av utveckling i ett blogginlägg 2014.

Vad är det då “att lyckas” enligt en konsult som Tanzer?  Jag har för mig att hans definition av “att lyckas” nog är motsatsen till min. Åtminstone bygger hans begreppsdefinition på ett mycket mera kortsiktigt tänk. Att lyckas för mig är att Ekenäs och Raseborg erbjuder sina invånare goda mjuka värden som de pull-faktorer som omnämnts ovan tillsammans med bland annat utvecklingen av lättrafik- och rekreationsleder, liksom kollektivtrafik och subventionerade arbetsutrymmen för kulturarbetare och unga entreprenörer.

Att bygga ett shoppingcenter i Ekenäs hamn (som dessutom är dömt att inte locka till sig affärsidkare) är ett tecken på att man att misslyckas med att vidareutveckla det unika småskaliga i vår stad och därför övergått till desperata åtgärder och nu försöker få liv i staden genom konstgjord andning.

Jag tror alltså slutligen att om stadens beslutsfattare bara insåg att istället för att anlita konsulter – som kallar sig innovativa men inte är det – skulle ta modell av andra mindre orter med samma utmaningar som Raseborg så skulle chansen att verkligen lyfta staden på alla plan vara mycket större. Lidköping och Söderhamn i Sverige och är goda exempel på orter som verkligen lyckats hålla kvar och lockat till sig nya invånare för att de erbjuder toppen kommunal och privat småskalig servicen, jobbar hårt för att ge unga och unga vuxna bra möjligheter att stanna och verka i staden och för att man inom kommunen insett vikten av inkluderande stadsplanering och närdemokrati.

Läsa mera: Vinna eller försvinna – Lotta Svensson mycket intressant avhandling om varför unga väljer att stanna eller att flytta.

Att återövra framtiden: småstaden, ungdomarna och demokratins möjligheter – en bok av Mikale Vallström.