Tydligen gör alla det ja.  Här är Martina Moliis mellbergs artikel om serien i HBL.

“Alla har tydligen haft en åsikt om Girls, många redan innan premiären. Den har smygvisats på musikfestivalen South by South-west i Austin, Texas. Martina skriver att den har “hyllats för sin realistiska och oglamorösa porträttering av sex och av kvinnokroppen samtidigt som den kritiserats för att visa upp en alltför pessimistisk bild av sex där njutning och lekfullhet sällan syns och där realistiskt blir synonymt med dåligt”. Mest kritik har serien fått för att den saknar etnisk diversitet. Alla karaktärer är vita och därmed representerar inte flickorna New York idag sociodemografiskt. Martina skriver: “Girls är en serie som pockar på uppmärksamhet. Den kan liknas vid en irriterande lillasyster som ständigt pickar en på axeln för att bli sedd. Trots att serien ofta gör en tokig, känns det viktigt att hålla kontakten. Möjligheten finns nämligen att Girls, likt en riktig lillasyster, växer upp och förvandlas till en nära och god vän.”  Jag tänker här på min och mina barns fascination av Gilmore Girls. Man kunde göra en kritisk analys av serien och döma ut den men trivdes i flickorna Gilmores sällskap fortsatte följa den och köpte så småningom också DVD boxarna. Jag kan ännu ibland sätta mig ner för att se några avsnitt av GG – de är på något sätt väldigt befriande och roingivande.

Kanska jag ska ge Girls en chans också….